Synonymer till blänka
- (Verb) Reflektera ljus, ofta plötsligt eller från en rörlig yta; att skina, glimma eller glittra.
- (Verb) Göra något glänsande genom putsning; polera.
- (Substantiv) En fläck av reflekterat ljus; en glimt eller ett skimmer.
Blänka i korsordet?
19 korsordslösningar för blänka (3–10 bokstäver)Synonymer
Användning och nyans
Ordet blänka används främst om skarpa ljusreflexer från hårda, släta ytor som vatten, glas eller metall. Glänsa är ett bredare ord för en mer konstant lyster, som på ett polerat golv eller i nytvättat hår. Glittra passar bäst för ytor med många små reflekterande punkter, som snö, paljetter eller en stjärnhimmel. När man talar om att putsa något är polera och putsa vanligare och mer neutrala alternativ till den något ålderdomliga verbformen av blänka.
Exempelmeningar
- Solen fick det nyslipade svärdet att blänka.
- Vattenytan blänkte i månskenet.
- Inför paraden skulle alla soldater blänka sina stövlar.
- Genom kikaren såg han en blänka från ett fönster på andra sidan sjön.
- Det fanns en blänka av hopp i hennes blick.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan blänka, glänsa och glittra?
- Blänka beskriver ofta en skarp och plötslig ljusreflex, som från metall. Glänsa är en mer stadig och jämn lyster, medan glittra syftar på många små, tindrande ljuspunkter.
- Kan blänka vara ett substantiv?
- Ja, även om det är vanligare som verb kan ordet användas som substantiv. En blänka är då en ljusreflex eller en glimt, och används ibland även bildligt.
- Hur böjs verbet blänka?
- Verbet böjs blänker i presens, blänkte i preteritum och blänkt i supinum.