Synonymer till bråka
- Gräla eller tvista, ofta högljutt och med irritation; att vara oense på ett konfliktfyllt sätt.
- Orsaka problem, vara besvärlig eller uppföra sig störande. Används om både personer och opålitliga föremål.
- (ålderdomligt, tekniskt) Bearbeta lin eller hampa genom att bryta och krossa stjälkarna för att frigöra fibrerna.
Bråka i korsordet?
18 korsordslösningar för bråka (5–12 bokstäver)Synonymer
Användning och nyans
Bråka är ett mycket vanligt och allmänt ord för konflikt och stökigt beteende. Tjafsa och kivas är mer vardagliga och antyder ofta en mindre allvarlig, nästan barnslig dispyt. Gräla är en nära synonym men fokuserar mer på den verbala oenigheten. När bråka används om teknik eller maskiner är krångla och strula vanliga och mer specifika synonymer.
Exempelmeningar
- Syskonen kan bråka om de mest obetydliga småsaker.
- Jag vill inte bråka med dig, kan vi inte bara prata lugnt om det här?
- De bråkade högljutt mitt på gatan så att grannarna tittade ut.
- Min gamla dator har börjat bråka och startar om sig själv hela tiden.
- Om barnen fortsätter att bråka i baksätet så vänder vi och åker hem.
- Sluta bråka nu och ät upp din mat.
- Förr i tiden samlades man på gården för att bråka linet efter skörden.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan att bråka och att gräla?
- Orden är nära synonymer. Gräla syftar nästan uteslutande på en verbal konflikt, medan bråka kan innefatta ett mer allmänt stökigt eller besvärligt beteende, även utan ord. Man kan säga att en maskin bråkar, men sällan att den grälar.
- Vad heter substantivet som hör till bråka?
- Substantivet är ett bråk. Man kan säga de började bråka (verb) eller det blev ett bråk (substantiv).
- Kan man bråka med sig själv?
- Uttrycket används normalt inte så. Att bråka förutsätter oftast en konflikt med en annan person, ett djur eller ett föremål som inte fungerar som det ska.