Synonymer till brant
- (adjektiv) Som har en stark lutning; som stiger eller faller kraftigt.
- (substantiv) En kraftigt sluttande terrängformation, som en backe, klippvägg eller ett stup.
Brant i korsordet?
12 korsordslösningar för brant (4–9 bokstäver)Synonymer
Användning och nyans
Som adjektiv är brant det vanligaste och mest neutrala ordet för en stark lutning. Stupande är en starkare synonym som ofta används om klippor och bergväggar som är nästan vertikala. Tvär kan också användas, ofta i sammansättningen tvärbrant, för att betona en plötslig och kraftig lutning. Som substantiv är en brant ett allmänt ord för en brant sluttning. Stup är ett mer dramatiskt alternativ som ofta syftar på en farlig, nästan lodrät klippvägg med ett djupt fall.
Exempelmeningar
- Vägen upp till stugan var oväntat brant och svår att köra på vintern.
- Han fick svindel av den branta utsikten från klippkanten.
- De stannade vid foten av branten och såg upp mot toppen.
- Ett litet misstag i den där branten kunde vara livsfarligt.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan brant och stupande?
- Stupande är ett starkare ord än brant och beskriver en lutning som är nästan lodrät, som en klippvägg. Brant är ett mer allmänt ord för en kraftig lutning.
- Kan brant vara både ett adjektiv och ett substantiv?
- Ja, ordet används både som ett adjektiv (en brant backe) för att beskriva något med stark lutning, och som ett substantiv (en brant) för att beteckna själva sluttningen.
- Är en slänt och en brant samma sak?
- En brant är en typ av slänt, men ordet antyder en starkare lutning. Slänt kan användas även för svagare lutningar, som ett dike eller en vägren.