Synonymer till inbringa

  1. Generera eller ge som ekonomisk avkastning; ge i vinst eller intäkt.
  2. (Något ålderdomligt) Föra eller transportera in något, ofta en skörd, fångst eller byte.
  3. (Bildligt) Ge som resultat eller belöning i form av något icke-materiellt, som ära, respekt eller ett pris.

Inbringa i korsordet?

10 korsordslösningar för inbringa (5–7 bokstäver)

Synonymer

Ge i vinst

Föra in

Användning och nyans

Inbringa är ett relativt formellt och neutralt ord som ofta används i ekonomiska och officiella sammanhang. I vardagligt tal är det vanligare att använda uttryck som dra in eller ge när man talar om pengar. Synonymerna avkasta och rendera är mer tekniska och hör hemma i finans- och affärsspråk. I bildlig betydelse, att inbringa ära eller respekt, uppfattas ordet som något högtidligt.

Exempelmeningar

  • Auktionen förväntas inbringa minst en miljon kronor till välgörenhet.
  • Försäljningen av aktierna inbringade en betydande vinst för företaget.
  • Vi hoppas att den nya produkten ska inbringa stadiga intäkter.
  • Fiskarna lyckades inbringa en rekordstor fångst av torsk.
  • Bönderna arbetade sent för att inbringa den sista skörden innan regnet kom.
  • Hans upptäckt inbringade honom ett Nobelpris i medicin.
  • Hennes modiga insats inbringade henne stor respekt och beundran från kollegorna.

Vanliga frågor

Vad betyder inbringa?
Inbringa betyder oftast att något genererar pengar, som när en försäljning inbringar en vinst. Det kan också betyda att man fysiskt för in något, som en skörd, eller att en handling inbringar en belöning som ära eller ett pris.
Är det skillnad på att inbringa och att tjäna pengar?
Ja, det finns en nyansskillnad. Inbringa syftar ofta på den totala summan som en aktivitet eller tillgång genererar (bruttointäkt). Att tjäna pengar syftar oftare på nettovinsten efter kostnader, eller på en persons lön.
Hur böjs verbet inbringa?
I presens heter det inbringar. I dåtid (preteritum) är den vanligaste formen inbringade, och i supinum inbringat. En äldre, mer ålderdomlig böjning är inbragte (dåtid) och inbragt (supinum), men den är ovanlig i modernt språkbruk.