Synonymer till skrocka

  1. (Verb) Skratta lågt, dovt och stötvis, ofta som uttryck för belåtenhet, skadeglädje eller hemlighetsfullhet.
  2. (Verb) Om en höna: ge ifrån sig ett kluckande, gutturalt läte, särskilt när den ruvar eller lockar på sina kycklingar.
  3. (Substantiv) En höna som ruvar på ägg eller leder kycklingar.
  4. (Substantiv, ålderdomligt och nedsättande) En gammal, vidskeplig eller skvallrig kvinna.

Skrocka i korsordet?

15 korsordslösningar för skrocka (4–10 bokstäver)

Synonymer

Skratta dovt

  • Småskratta
  • Kuckla

Hönsläte

Ruvande höna

  • Ruvhöna

Gammal kvinna(ålderdomligt)

Användning och nyans

Verbet skrocka används för att beskriva ett djupt, bubblande skratt och skiljer sig från fnissa, som är ljust och högt, och småskratta, som är mer allmänt och neutralt. Som substantiv är skrocka i betydelsen ruvhöna ett fackuttryck bland fjäderfäuppfödare. I den äldre betydelsen gammal kvinna har ordet en starkt negativ klang, liknande hagga eller kärring.

Exempelmeningar

  • Gubben skrockade belåtet när han såg sin motspelares misstag i schackpartiet.
  • Man kunde höra hönan skrocka tryggt för sina kycklingar inne från hönshuset.
  • En skrocka är mycket beskyddande och kan attackera den som kommer för nära hennes ungar.
  • Byns gamla skrockor satt på bänken och spred rykten om allt och alla.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden på att skrocka och att skratta?
Att skrocka är en specifik typ av skratt. Det är dovare, lägre och mer stötvis än ett vanligt skratt, och förknippas ofta med en känsla av belåtenhet eller skadeglädje.
Används ordet skrocka fortfarande om en kvinna?
Användningen av skrocka för att beskriva en kvinna är idag mycket ovanlig och betraktas som ålderdomlig och nedsättande.
Är en skrocka alltid en höna?
Som substantiv syftar en skrocka specifikt på en höna som ruvar eller har kycklingar. I överförd bemärkelse kan det, som nämnts, även syfta på en äldre kvinna.