Synonymer till vagga

  1. (Substantiv) En liten säng för ett spädbarn, ofta med medar eller upphängning som gör att den kan gungas fram och tillbaka.
  2. (Substantiv, bildligt) Platsen där något har sitt ursprung eller sin tidigaste utveckling; en utgångspunkt eller början.
  3. (Verb) Att sakta och rytmiskt röra något fram och tillbaka, särskilt för att lugna eller söva ett barn.
  4. (Verb) Att röra sig med en gungande, ostadig gång från sida till sida.

Vagga i korsordet?

20 korsordslösningar för vagga (3–13 bokstäver)

Synonymer

Barnsäng

  • Korg

Ursprung(bildligt)

Gunga fram och tillbaka

  • Rocka

Användning och nyans

Ordet vagga används både som substantiv och verb. Som verb är det viktigt att skilja på betydelsen att aktivt gunga något (att vagga ett barn) och att beskriva en gångstil (pingvinen vaggade fram). Synonymen vyssja är specifik för att söva ett barn, medan gunga och svaja är mer allmänna rörelseord. I sin bildliga betydelse som substantiv används vagga ofta i historiska och kulturella sammanhang för att beteckna ett ursprung.

Exempelmeningar

  • Det lilla barnet sov djupt i sin vagga vid föräldrarnas säng.
  • Aten brukar beskrivas som demokratins vagga.
  • Föräldern brukade vagga barnet till sömns i famnen.
  • Ankorna vaggade i en lång rad ner mot sjön.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan substantivet och verbet vagga?
Substantivet vagga är en typ av barnsäng, medan verbet vagga beskriver en gungande rörelse, antingen när man söver ett barn eller när någon går ostadigt.
Vad menas med uttrycket civilisationens vagga?
Det är en bildlig användning av ordet och syftar på den plats eller region där en civilisation anses ha uppstått och utvecklats först.
Är det någon skillnad på att vagga och att gunga?
Verben är nära besläktade. Att vagga innebär ofta en lugnare, mer sidledes rörelse, som när man söver ett barn eller går som en anka. Att gunga kan innebära en större och friare pendelrörelse, som i en gungstol eller på en lekplatsgunga.